JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Boutrednings- och skiftesman

FÖRVALTNING AV DÖDSBO GENOM BOUTREDNINGSMAN

Förvaltning genom boutredningsman är en utväg när dödsbodelägarna inte kan enas om dödsboets förvaltning, avveckling och arvsskifte. Även dödsboets borgenärer kan ta initiativet till sådan förvaltning för att säkerställa att boet betalar sina skulder. Regler om boutredningsman finns i 19 kap. ärvdabalken.

Innebörden av att en boutredningsman förordnas är att denne tar hand om all egendom som tillhör dödsboet och sköter om förvaltningen av denna i stället för dödsbodelägarna. Boutredningsmannen får ensam besluta i samtliga åtgärder som rör förvaltningen av egendom. I viktiga angelägenheter ska han inhämta dödsbodelägarnas åsikter men beslutar själv i frågan. Boutredningsmannen får dock inte sälja fast egendom eller tomträtt utan samtliga dödsbodelägares skriftliga samtycke eller, om dödsbodelägare  inte ger sitt samtycke, med rättens tillstånd. Boutredningsmannen ska också sköta andra uppgifter än sådana som direkt rör förvaltningen, t.ex. se till att en bouppteckning upprättas och att verkställa legat m.m. som kan finnas i testamente.

Boutredningsmannens åtgärder går ut på att avveckla dödsboet. Så snart dödsboet har beretts för bodelning och/eller arvskifte ska boutredningsmannen anmäla det till delägarna. Om delägarna inte kan enas om hur egendomen i dödsboet ska fördelas kan boutredningsmannen förrätta ett s.k. tvångsskifte.

Boutredningsmannen är redovisningsskyldig för sin förvaltning av dödsboets medel. Redovisningen ska lämnas till minst en av dödsbodelägarna. Boutredningsmannen ska underrätta tingsrätten om vem som har fått redovisningen.

Boutredningsmannen har rätt till arvode och ersättning för kostnader. I första hand ska betalning ske av dödsboets medel. Om boet saknar medel svarar den som har ansökt om boutredningsman för arvode och kostnader.


ANSÖKAN OM BOUTREDNINGSMAN

Rätt domstol är tingsrätten där den avlidne hade hemvist vid dödsfallet.

Stockholms tingsrätt är behörig om den avlidne hade hemvist utomlands vid dödsfallet och var svensk medborgare alt. hade egendom i Sverige vid sitt frånfälle (vissa undantag om den döde hade hemvist i ett annat nordiskt land).

Ansökningsavgiften är 900 kr. Information om hur avgiften ska betalas finns här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Ansokningsavgifter/

Behörig sökande är dödsbodelägare, testamentsexekutor, borgenär eller den som är ansvarig för betalning av en skuld efter den döde. I vissa fall får ansökan göras av överförmyndarnämnden, den som enligt testamente har rätt till ett legat eller får fullgöra talan om ändamålsbestämmelse. Ombud för dödsbodelägare kan med stöd av en fullmakt ansöka för dödsbodelägares räkning.

Om en behörig sökande har ansökt om att ett dödsbo ska förvaltas av boutredningsman, kommer en sådan att förordnas även om de andra dödsbodelägarna motsätter sig det.

Efterlevande make/maka eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Observera att efterlevande make/maka eller sambo inte är dödsbodelägare om bodelning efter arvlåtarens död redan har skett. Vidare krävs att bodelning ska ske. I sambolagen regleras i vilka fall bodelning ska ske mellan sambor. En efterlevande maka/make eller sambo ändå kan ändå vara dödsbodelägare i egenskap av arvinge eller universell testamentstagare. Arvinge är den som enligt lag har rätt att ärva den döde, även om den avlidne har skrivit ett testamente som innebär att arvingen inte får något arv. När ett sådant testamente har vunnit laga kraft är arvingen dock inte längre dödsbodelägare. En efterarvinge är någon som har rätt att ärva först sedan en annan arvinge eller universell testamentstagare har dött. En efterarvinge efterarvinge är inte dödsbodelägare i dödsboet efter den först avlidne. Den som genom ett testamente har rätt till en del eller kvotdel av hela den dödes kvarlåtenskap är universell testamentstagare. Den som enligt testamentet har rätt till en bestämd sak eller ett bestämt penningbelopp (legat) är inte dödsbodelägare.

Ansökan ska innehålla en begäran om att dödsboets egendom ska avträdas till förvaltning av boutredningsman samt ett förslag på en person som kan utses, alternativt att tingsrätten ska utse en lämplig person.

Ansökan görs lämpligen på denna blankett. Det är viktigt att ansökan innehåller alla de uppgifter som krävs nämligen

  • den avlidnes fullständiga namn, födelsedatum (personnummer), 
    dödsdatum, adress och dödsort,
  • namn och adress på samtliga dödsbodelägare samt i vilken egenskap de är dödsbodelägare. Om en dödsbodelägare är omyndig ska födelsedatum och uppgift om vem som är den omyndiges förmyndare och i förekommande fall god man anges.
  • om testamente finns eller inte finns.

Handlingar som ska bifogas

  • om testamente finns: en bestyrkt kopia därav,
  • eventuell testamentsexekutors namn och adress
  • bouppteckning har upprättats: en kopia av den registrerade
    bouppteckningen
  • om bouppteckning inte har upprättats: uppgift om vilka som är 
    dödsbodelägare  intygad av två trovärdiga personer eller en advokat, se blankett
  • åtagande från av sökanden föreslagen boutredningsman,
  • lämplighetsintyg för den föreslagne boutredningsmannen, utfärdat av två trovärdiga personer (behövs inte om det är en advokat som
    föreslås), se blankett
  • registerutdrag om dödsfall från skattemyndigheten
  • om den avlidne är utländsk medborgare: medborgarbevis och
    dödsattest
  • eventuella medgivanden eller fullmakt från övriga dödsbodelägare.
    Om det saknas kommer tingsrätten att skriva till övriga dödsbodel-
    ägare

INTERNATIONELLA DÖDSBON 

För internationella dödsbon gäller olika regler beroende på när dödsfallet inträffade. 

För dödsbon efter personer som avlidit den 16 augusti 2015 eller tidigare gäller i korthet följande.

Dödsboet måste under vissa omständigheter förvaltas av en boutredningsman. 

Så är fallet om

  1. den avlidne var svensk medborgare och hade hemvist utomlands, eller
  2. den avlidne var utländsk medborgare med hemvist utomlands som hade egendom i Sverige – men inte om egendomen endast är av ringa värde.

Om den avlidne hade hemvist i Danmark, Finland, Island eller Norge kan det hända att svensk domstol inte är behörig att förordna en boutredningsman.

Om den avlidne var utländsk medborgare som inte hade hemvist i Sverige ska boutredningsmannens förvaltning bara omfatta de tillgångar som finns i Sverige.

För dödsbon efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare gäller i korthet följande.

Svensk domstol är som huvudregel endast behörig att besluta om att ett dödsbo ska förvaltas av en boutredningsman om den avlidne hade hemvist i Sverige vid sin död.

Svensk domstol kan också, under vissa förutsättningar, vara behörig om den avlidne var svensk medborgare och valt att svensk lag ska vara tillämplig på arvet.

Om den avlidne vid sin död inte hade hemvist i något EU-land (dit Storbritannien, Danmark och Irland inte räknas i det här avseendet) är svensk domstol behörig om det finns tillgångar efter den avlidne i Sverige och den avlidne a) var svensk medborgare vid sin död, eller b) tidigare haft hemvist i Sverige förutsatt att det vid tidpunkten för talans väckande inte gått mer än fem år sedan den avlidnes hemvist ändrades från Sverige.

Om svensk domstol inte är behörig ska domstolen avvisa ansökan om förordnande av boutredningsman. Någon boutredningsman kommer då inte att utses.

Som huvudregel ska domstolen tillämpa lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid sin död. Om den avlidne bodde utomlands kan svensk domstol alltså ha att tillämpa utländsk rätt.

Om den avlidne inte hade hemvist i Sverige får den boutredningsman som utses inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen (s.k. särskild boutredningsman).

Ansökan m.m.

För uppgift om vad ansökan ska innehålla, se ovan.

Observera att om den avlidne var utländsk medborgare ska ansökan innehålla medborgarbevis, dödsattest, uppgift om var den avlidne hade hemvist samt uppgift om att den avlidne hade egendom i Sverige.

Ansökningsavgiften är 900 kr. Information om hur avgiften ska betalas finns här: http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Ansokningsavgifter/

Ansökan om en boutredningsman i ett internationellt dödsbo ska göras vid Stockholms tingsrätt.

SKIFTESMAN

När ett dödsbo är utrett av dödsbodelägarna eller av en boutredningsman ska arvskifte ske mellan arvingar och universella testamentstagare. Uppkommer oenighet om skiftet kan tvångsskifte förrättas av en av rätten utsedd skiftesman. Ansökan om skiftesman görs av dödsbodelägare och behöver inte motiveras. 

Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Om inte detta lyckas verkställer skiftesmannen tvångsskifte. Över skiftet ska det upprättas en skriftlig handling som undertecknas av skiftesmannen och som snarast möjligt ska delges dödsbodelägarna. Godkänner delägarna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill delägare klandra skiftet ska talan väckas mot övriga delägare (klander av arvskifte) inom fyra veckor från delgivningen. 

Skiftesmannen har rätt att få skäligt arvode och ersättning för sina kostnader. Ersättningen betalas av dödsboet. 

Om det finns en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor som inte är dödsbodelägare är denne som huvudregel utan särskilt förordnande skiftesman. 

Om boutredning upprättats ska en kopia av denna bifogas ansökningen.

Rätt domstol

Ansökan ska göras vid den tingsrätt där den avlidne var folkbokförd den 1 november året innan denne avled.  




Senast ändrad: 2017-10-16